Hoppa över logotypen.

* Nu kommer små minidatorer med högnivåspråk till rimliga priser! RT presenterar här Commodore PET 2001, en av de första på den svenska marknaden.

* Den säljs som en komplett enhet med bildskärm, alfanumeriskt tangentbord, kassettminne och 8 kbyte RAM.

[ Samma bild som ickedestruktiv PNG (57 Kbyte) ]

Fig 1. Minidatorn med kassettspelaren t v på manöverbordet och bildskärmsdelen överst. På skärmen visas ett exempel på grafisk presentation.

** Namnet på maskinen är alltså PET 2001 Personal Computer, där PET skall vara en förkortning för Personal Electronic Transactor. Vi gissar att förkortningen (med dess rymdäventyrsinfluerade "2001") är framtagen först och betydelsen sedan; fabrikantens förhoppning är tydligen att den lilla lådan skall bli var mans egendom och älskling. I Sverige säljs den av Janic AB, tel 08/744 50 50 och den kostar 9 900 kr plus moms.

Minidatorn är komplett med inorgan i form av tangentbord med 73 tangenter (53 bokstäver och tecken samt 20 siffror och aritmetiska tecken), bildskärm med amerikansk TV-standard som utorgan, kassettspelare som massminne och naturligtvis en dator med 8 bitars ordlängd och 4 eller 8 kbyte minne som standard.

Hela apparaten är uppbyggd runt mikroprocessorn 6502 från MOS Technology; samma krets som ingår i utvecklingssystemet KIM-1. Den arbetar med 8 bitar och påminner starkt om Motorolas 6800, vilket inte är så underligt, eftersom MOS Technology startades av några avhoppare från Motorola. De tog först fram processorn 6500 och därefter 6502, som är en variant av den.

Komplett minidator på ett kretskort

Processorerna skiljer sig främst därigenom att 6502 har färre instruktioner än 6800, men i gengäld fler adresseringsmöjligheter. Hos PET 2001 kan man expandera minnet upp till 8 kbyte internt i lådan och upp till 32 kbyte externt. Anledningen till att man inte vill bygga in mer än 8 kbyte är att ett större minne skulle kräva aktiv kylning av fläkt, och detta har man velat undvika.

Eftersom maskinen endast går att expandera till 32 kbyte, men processorn 6502 kan adressera 64 kbyte, utnyttjar man tydligen inte alla adressbitarna.

Det fysiska innanmätet på vårt provexemplar var inte helt identiskt med serieutförandet. Vissa komponenter låg på småkort som fästs vid ett stort moderkort i botten på lådan. Serieversionen har endast det stora kortet som rymmer RAM upp till 8 kbyte, ROM för Basic, anpassningskretsar för in och utgångar m m. Hela minidatorn utom de speciella TV-kretsarna för bildskärmen ryms sålunda på detta enda kort. I kortets kanter finns möjlighet till anslutning av yttre enheter.

Minnet går alltså att expandera externt upp till 32 kbyte. Förbindelse med yttre enheter sker genom HP-buss (IEEE-488). Här kan man bl a ansluta tillgängliga skrivare och Facit 4555 har använts med gott resultat. Den skrivaren ger möjlighet till utskrift även av tecknen Å, Ä och Ö, vilket ju är av godo i vårt lilla språkområde (tänk - sprakomrade!).

Man kan också ansluta en extern bildskärm eller TV-apparat. Signalerna är dock anpassade för det amerikanska TV-systemet med 30 Hz bildfrekvens och 15 750 Hz linjefrekvens, varför direktanslutning av europeiska TV-mottagare tyvärr inte är möjlig.

Yttre kassettspelare kan också anslutas och adresseras och utnyttjas på samma sätt som den inbyggda kassettspelaren.

Samtidig Basic och maskinspråk öppnar oanade programmöjligheter

Programspråket för maskinen är Basic och interpretatorn för det ligger lagrad i ROM, vilket betyder att alla möjligheter finns omedelbart tillgängliga efter tillslag. Interpretatorn behöver sålunda inte laddas från band eller hålremsa och inkräktar ej heller på tillgängligt utrymme i RAM.

Det använda Basicspråket är högt utvecklat med bl a stränghantering, dvs möjligheter att behandla godtyckliga teckenkombinationer, definierade funktioner och subrutiner. Intressanta möjligheter bjuds genom att man kan gå ner på maskinspråksnivå och blanda Basicinstruktioner och maskinspråksinstruktioner. Med operanderna PEEK och POKE kan man adressera sig till en godtycklig byte och där direkt läsa eller skriva på mikrodatorvis. PEEK plus en adress tar fram innehållet ur byten och POKE plus adress plus data skriver in det önskade värdet på den angivna adressen.

Instruktionerna SYS och USR gör det möjligt att helt eller i en subrutin styra datorn med maskinspråkskommandon. Detta öppnar stora möjligheter till kraftfulla och snabba program med exakt anpassade programavsnitt.

[ Samma bild som ickedestruktiv PNG (42 Kbyte) ]

Fig 2. Tangentbordet i närbild. Märk alla grafiska symbolelement som ligger på skiftfunktionen på tangenterna!

Alfanumeriskt tangentbord med grafiska teckenelement

Inorgan till maskinen är som nämnts tangentbordet. Bokstavsdelen av tangentbordet innehåller hela alfabetet utom Å, Ä och Ö. Däremot finns speciella tecken som !, ? och &. En del specialtecken används också i Basic som ", vilka används för att avskilja en sträng, $ definierar en sträng, () används i matematiska uttryck och ? i Commodores Basicdialekt används som förkortning för PRINT. Dessutom finns tangenter för olikheter, <>, samt skiljetecken av olika slag. Alla dessa tecken på bokstavsdelen av tangentbordet ligger direkt tillgängliga utan skift.

Efter kommando SKIFT får man en mängd grafiska symboler och π. De grafiska symbolerna betecknas med en fyrkant som föreställer varje teckenposition. En del av fyrkanten ar fylld och visar var i positionen och hur mycket av positionen som tecknet utgör. De tecken som finns är rektanglar som uppfyller del av teckenpositionen, cirklar. cirkelbågar, vinklar, hörn m m. Av dessa element kan man bygga upp godtyckliga bilder. Färdiga tecken för de fyra spelkortssymbolerna spader, ruter, hjärter och klöver finns dessutom.

I sifferdelen av tangentbordet finns naturligtvis siffror och som skiftfunktioner ytterligare grafiska bildelement. Som en ytterligare variation kan man visa varje symbol valfritt positiv eller negativ på skärmen.

Genom att gå in med maskinspråkskod han man förändra utskriften av skiftfunktionerna till att i stället för grafiska symboler visa gemena bokstavstyper. Det sker genom att man skriver POKE 59468, 14, dvs man lagrar 14 i byte 59468. När man gjort så, skrivs på skärmen små bokstäver som skiftfunktion. Vill man sedan gå tillbaka-till standardsymbolerna kommenderar man på samma sätt POKE 59468, 12. Märk dock att koden i byte 59468 påverkar hela utskriften på skärmen, så att man antingen visar grafiska symboler eller små bokstäver; inte båda samtidigt.

Det ges alltså stora möjligheter till såväl grafisk presentation som snygga utskrifter av text på skärmen!

Tangenternas mekanik gör det mycket lätt att betjäna dem. Den som är van att skriva maskin hindras dock i snabbhet av att tangentbordet är betydligt mindre än på en vanlig skrivmaskin. Ett normalt skrivmaskintangentbord är ca 25 cm brett medan tangentbordet på Commodore PET 2001 blott mäter ca 15 cm. Det blir härigenom ganska trångt om man vill få plats med alla fingrarna och skriva snabbt. Nu har man kanske inte så bråttom med själva skrivandet när man arbetar med en. minidator av det här slaget, och tangentbordets utformning är helt visst en kostnadsfråga. Oss har det dock hänt alltför ofta att vi tryckt ned flera tangenter i stället för en när vi försökt hålla hastigheten någorlunda hög och jämn.

Tangenterna är gjorda av plast med en metallbricka på översidan och på den brickan är symbolerna screentryckta. Vissa tangenter är dessutom färgade, och det förefaller som om den färgen inte är särskilt motståndskraftig mot nötning. Det exemplar vi provat har i och för sig varit i mycket hård drift, eftersom det var det första som kom till Sverige. Det har därigenom fört ett hårt liv på utställningar och liknande, och de färgade tangenterna är så slitna att färgen där är delvis bortnött.

Hos mera påkostade konstruktioner finns ofta repeterande tangenter för vissa funktioner där så är befogat, som t ex tangenten för flyttning av markören osv. Sådana faciliteter bestås dock ej här.

Bildskärmens diagonal är ca 22 cm eller 9 tum, om man vill förfalla till otillåtna men bekanta mått. Enbart svart/vit presentation utan gråtoner är möjlig. En gråton kan man dock skapa genom grafiska symboler med ett finrutigt schackmönster. Varje rad på skärmen rymmer 40 tecken och skärmen rymmer 25 rader. Tecknen byggs upp av en matris på 8×8 punkter. Det vanliga amerikanska TV-systemets parametrar för bilden används, dock utan radsprång i likhet med andra databildskärmar. Man får alltså stillastående linjer och enbart halva linjeantalet, eftersom linjerna för varje bild sammanfaller. På apparatens baksida finns kontroll för ljusstyrka.

Kassettbandspelare kapabelt massminne

Den inbyggda kassettspelaren återfinns också på manöverbordet. Man har tydligen köpt in en kommersiellt tillgänglig audiobandspelare av enkelt slag och byggt in utan alltför stora modifieringar. Om man öppnar datorn, ser man att kassettspelaren sitter inbyggd med låda och allt. Man har t o m kvar en beskyltad öppning för mikrofon på framsidan.

Det blir naturligtvis billigt att bygga in en kassettspelare på det här viset, men samtidigt får man själv hjälpa till något mer vid skötseln av en så enkel spelare jämfört med specialframtagna databandspelare för kompaktkassetter.

Bandet får skötas manuellt så tillvida, att bandstart och liknande manövreras med mekaniska tangenter direkt på spelaren. Sökning efter program eller data på bandet får dessutom göras vid normal spelhastighet. För att man skall kunna söka måste varje fil namnges. När man sedan söker, ger man instruktion LOAD "namn". Maskinen ger då på bildskärmen instruktion att trycka ned PLAY-tangenten på spelaren och talar sedan om att den letar efter fil namn. Varje annat filnamn den passerar skrivs ut på skärmen, och när den funnit fil namn talar den om det, och läser programmet.

Vi har nämnt att det finns möjlighet att ansluta en yttre kassettspelare, och för att särskilja de två kallar maskinen alltid den inbyggda för nr 1 i sina kommandon och när man använder den externa kallas den nr 2.

Vid sökningsförloppen får operatören alltså själv assistera genom att trycka ned rätt tangent på kassettmaskinen. Eftersom maskinen söker vid normal spelhastighet, kan det ta rätt lång tid innan den funnit en aktuell fil. Om man har många filer på bandet kan man utnyttja den information om varje filnamn man får under sökningen och snabbspola tills man kommit i närheten av den sökta filen och därifrån söka på nytt. Information om respektive filnamn ges i början av varje fil; har man missat filens startmarkering får man heller ingen information om vad den innehåller. Något mekaniskt räkneverk ingår heller ej i kassettspelaren, utan man är helt hänvisad till de filbeteckningar man lagrar i varje fils början.

Lagrings- och läsningstiden för filerna uppgår till maximalt tre minuter även om man använt en stor del av den tillgängliga minneskapaciteten. Det innebär att redan en C 60-kassett rymmer en mycket stor mängd information. Den exakta kapaciteten hos bandminnet uttryckt i bytes har inte gått att få fram, men eftersom man kan arbeta med två bandstationer samtidigt blir kapaciteten mycket hög. De begränsningar som finns ligger knappast här!

I samband med filhanteringen på band råkade vi en gång ut för ett missöde som bestod i att minidatorn kom att låsas i en loop som inte gick att bryta. Vi blev därför tvungna att slå av maskinen för att kunna fortsätta och förlorade då också den inmatade informationen.

[ Samma bild som ickedestruktiv PNG (67 Kbyte) ]

[ Samma bild som ickedestruktiv PNG (77 Kbyte) ]

[ Samma bild som ickedestruktiv PNG (78 Kbyte) ]

Programöversikt åstadkommes med långsam "listrullning"

Eftersom bildskärmen rymmer blott 25 rader, får uppgjorda program vanligen inte plats på en gång på skärmen, utan man får på något sätt "bläddra" i programlistan. Det enklaste sättet att göra detta vore att man kunde förskjuta listan upp och ner för att orientera sig i programmet. Detta går nu egentligen inte, utan man får välja att lista valda delar och på så sätt försöka få en överblick av programinnehållet.

Om man listar ett program från första raden och programmet som helhet inte ryms på bildskärmen, kommer listan att förskjutas uppåt och försvinna över bildskärmskanten allteftersom nya rader kommer till i underkanten. Hastigheten är emellertid normalt så hög att man inte hinner ta del av innehållet, utan listan rusar blott förbi och stannar när sista raden exponeras i bildskärmens underkant. Man kan visserligen stoppa rullningen på godtycklig plats, men eftersom man inte har kontroll över innehållet har man inte så stor glädje av det.

Det finns dock en möjlighet att köra programlistan betydligt långsammare, så att man i regel hinner läsa programraderna. Den långsammare listningen fås om man efter LIST-kommandot samtidigt trycker ner SKIFT och RVS OFF. Listan stegar då fram i behaglig takt. Observera dock, att den bara kan stega från låga programradnummer mot högre, eller att man alltså inte kan backa i listan på detta sätt!

En liten trasslighet kan uppstå när man vill flytta markören i en inskriven sträng. Markören styrs av två tangenter för horisontell resp vertikal förflyttning. Om man i en godtycklig programrad utan någon sträng inom citationstecken vill korrigera ett inslaget tecken, stegar man enkelt tillbaka markören och slår in ett önskat tecken på markörens plats. Gör man samma sak inom citationstecken, blir resultatet inte en flyttning av markören utan kommandon för flyttning av den inom strängen. När strängen skrivs ut, kommer den alltså först att skrivas felaktigt, därefter kommer markören att backa och korrigera och man bär alltså med sig en massa onödig information i programmet. Om man gjort ett fel inne i en sträng måste man, trots felet, avsluta programraden och börja om och gå med markören "genom" citationstecknen och därpå utföra korrektionen.

Datorn är som nämnts utrustad med HP-buss för anslutning av perifera enheter. Användbarheten härav blir mycket stor i kombination med WAIT-funktionen, som får maskinen att stoppa programexekveringen och vänta på ett specificerat ingångsvärde från t ex ett mätinstrument.

Ett enkelt sätt att utnyttja maskinens goda möjligheter till grafiska presentationer är att rita den önskade bilden i skärmens högerkant genom att flytta markören godtyckligt och på önskade ställen sätta in passande grafiska element. Först när figuren är färdig kompletterar man den med radnummer i vänsterkanten och kan på så sätt lagra alltsammans i programminnet eller på band.

Commodore PET 2001 måste sägas vara en spännande möjlighet och den är dessutom med och inleder en ny generation av minidatorer till betydligt rimligare priser än vad som varit möjligt tidigare. I USA finns redan ett ganska stort utbud av maskiner, i ungefär motsvarande klass, men i Sverige finns blott ett fåtal.

Trots det rimliga priset finner vi att PET 2001 har utomordentligt god kapacitet med stora möjligheter både som kommersiell minidator för bokföring och beräkningsarbete och "familjedator" med möjligheter till spel och underhållning dessutom.

BH

$Date: 2004/03/22 20:27:05 $ | peter@softwolves.pp.se

Åter till index | Åter till Softwolves Commodoresida | Peters hemsida