Författare: Tomas Gradin (tg_at_df.lth.se)
Datum: 2002-08-05 13:53:10
> > #: resbin.c:701 > > msgid "fontdir header" > > msgstr "typsnittskatalogshuvud" > > > > Jag skulle vilja ha det till "typsnittskataloghuvud". Eller? > > #: resbin.c:730 > > msgid "fontdir device name" > > msgstr "typsnittskatalogsenhetsnamn" > > > > Motsvarande > > #: resbin.c:736 > > msgid "fontdir face name" > > msgstr "typsnittskatalogstypsnittsnamn" > > > > Motsvarande Nu är ni ju jobbiga. Skriv så här i stället: huvud för typsnittskatalog enhetsnamn för typsnittskatalog xxx för typsnittskatalog (face alltså, vet inte sammanhanget här) Vi måste inte bete oss som tyskar och skriva ord med 35 bokstäver i :-) > Det där s:et (som har ett jättekrångligt namn inom språkvetenskapen) > är svårt att reglera. Det heter fogemorfem, inte så där jättekrångligt tycker jag, men det ser lite lustigt ut. Förutom -s- finns bl.a. -u- och -o- (gatukontor, kyrkogård). Ja, det är svårreglerat, men en bra tumregel är varannan, med början på den andra. Egentligen avgörs fogemorfemet av föregående stam, men det kan vara lite svårt att hålla reda på, så varannan-regeln brukar fungera i stället. > bollplan > fotbollsplan Och fotbollsförbund, inte fotbollförbund som nötterna i Svenska FotbollSförbundet tror att det heter. Stammen i detta fall är "fotboll", inte "boll". En fotbollplan är en bollplan för fötter! > rikstelefon(s?)katalog(s?)huvud rikstelefonkataloghuvud Det här blir (riks(telefonkatalog))huvud, så det behövs inget s. > typsnitt(s?)katalog(s?)huvud typsnittskataloghuvud ^ > Jag vet inte hur man ska avgöra vad som är bäst. Man frågar på listan :) > Jag skriver dubbla blanksteg mellan meningar av totalohejdbar > vana. Sluta med det :-) /tg
Arkiv genererat av hypermail 2.1.4.